Imorse vaknade jag med migrän, ont i halsen och täpp i näsan. Det var ganska väntat med tanke på att J har varit småsjuk i några dagar, hur vi ska undvika att smitta Leo nu när vi båda är sjuka är frågan. Mindre pussar och mer handdesinfektion? Som resultat av hur jag mår och få timmar sömn inatt så lämnade jag över stafettpinnen till J när han vaknade, för att själv ta en powernap. Om man nu kan kalla en tre timmar lång tupplur för en powernap? T-r-e timmar, det är mer än hälften av sömnen jag fick inatt, så ni kan förstå att det var behövligt.
Som tur har jag världens bästa sambo som låter mig vila och underbaraste bebisen som ger mig energi till att orka trots att jag känner mig helt sänkt egentligen. Han ligger här bredvid och skrattar och jollrar, då kan man ju inte bli på annat än bra humör. Nu ska jag bara få i mig dagens första måltid, en kanna vatten och alvedon så är jag snart människa igen.
