Denna nyårsafton blev väldigt lugn, inte helt otippat. Min storasyster och hennes fästman gjorde oss sällskap. Vi åt tvårätters (då vi glömde bort att äta efterrätten) och hade det så trevligt man kan ha tillsammans med en väldigt gnällig bebis. Leo lät oss varken äta eller sitta, hade jag satsat pengar på anledningen så hade det varit tänderna som bråkade. Under hela kvällen var han klarvaken trots att han tydligt visade trötthetstecken. Jag trodde faktiskt att jag skulle fira in det nya året i sovrummet med en gnällig Leo, men en kvart innan tolvslaget somnade han i sängen. Väldigt osäkra på hur Leo skulle reagera på fyrverkerierna gick vi utanför och skålade in det nya året, samtidigt som vi lyssnade på Leo i babyvakten. Trots att grannen sköt upp flera tusenlappar i luften så sov Leo helt oberörd. Kanske inte helt konstigt med tanke på att han knappt sovit på hela dagen. Trots att det var så molnigt att man inte såg fyrverkerierna runtom, så var det mysigt att stå där med min älskade sambo och storasyster med fästman som jag träffar alltför sällan.
En tradition i Spanien (min systers fästman är spanjor) är att man 12 sekunder innan tolvslaget äter en vindruva per sekund, alltså 12 vindruvor på 12 sekunder. Klarar man det innebär det ett lyckligt nästkommande år. Detta är tydligen jättestort i Spanien. Så pass att folk står på torgen och gör detta, medan de kollar en livesändning som handlar om just detta. Självklart gjorde även vi det, fast ståendes på vår altan och kollade livesändningen på mobilen. Jag tycker det är kul med nya roliga traditioner, detta gjorde vi på vårt första nyår hemma i vårt gemensamma hem, så den traditionen kommer nog alltid följa med oss nu.
Allt som allt så hade vi en lyckad nyårsafton, trots den jobbiga biten med en gnällig Leo. Hade någon berättat för två år sedan att jag skulle fira nyår med Jens och vår son, hemma hos oss. Ja, då hade jag inte trott på det, men oj vad lycklig jag är att det är så!
