Ända sedan jag fick vetskapen om att man befarar överbelastning på Stockholms BB-avdelningar i sommar, har jag varit orolig över att det ska drabba oss. Min mardröm har varit att det ska vara fullt överallt i Stockholm och vi ska bli skickade till en annan stad, och att vi inte ska hinna dit i tid. Att det ska vara jag, J och massor av okunskap.
Jag har ändå tänkt positivt, för att inte stressa upp mig i onödan. Det behöver ju inte hända mig. Det har varit mitt tankesätt tills nu. Idag läste jag en artikel som handlar om min största mardröm, precis det jag ovan beskrivit. Ett par som åkte till förlossningen och fick veta att de inte har plats, det fanns inte plats i hela Stockholms län så de blir skickade till Nyköping, i en taxi med en taxichaufför som inte hittar! Mitt på motorvägen tvingas de stanna för att föda barn.
Bara tanken att sitta i en taxi med en enbart J och en främling (som inte är barnmorska) och föda barn, utan professionell hjälp, gör mig skiträdd.
J försökte lugna mig med att fråga vilket sjukhus de skulle till (i hopp om att det var ett annat än det vi valt), det var precis det sjukhus vi valt. Han försökte istället med att fråga när detta skedde (i hopp om att det var för länge sedan), det var för två veckor sedan. Oj vad lugn jag känner mig just nu!
Söta du! Jag är inte alls i position att komma med ett ”ta det lugnt”-råd när jag själv inte befinner eller har befunnit mig i samma situation. Men. Den situationen som du beskriver ovan hör ju ändå till undantagen och jag tänker att det är fullt naturligt att bli nojig inför en situation som är så pass okänd som en förlossning är för en förstföderska- aldrig tidigare har du och J gjort något liknande. Vem blir inte nervös då? Vem blir inte rädd för att någon ska gå snett då? Hjärnan tycker om att spela oss spratt och rädslan leder i sin tur till grubbel och ibland ångestkänslor. En bra sak att fokusera på är alla andra föräldrar som i stället har fått plats på det sjukhuset och som har fått riktigt bra hjälp. De tillhör ändå majoriteten. Sedan att det råder personalbrist på avdelningar inom landstinget är förstås helt fel, men det är en helt annan (politisk) diskussion. Men det finns inget som säger att just ni kommer hamna där. Och skulle ni det så finns det inget som säger att ni inte kommer hinna fram och kunna genomföra en fantastisk förlossning med kompetent personal! Det kommer gå så himla bra och vi är så spända av förväntan på den lilla gossen! Till och med min mamma tjatfrågar varje dag om ert barn har kommit. Nu har jag lovat henne att jag ska tala om direkt när jag vet om barnet har kommit, bara för att slippa hennes tjat. :))
Kramar Vic