Godmorgon! Jag är lite extra stolt över Leo idag, inatt var hans tredje natt utan mat. Visst vaknar han titt som tätt, men då för att nappen åkt ur, han har alltså inte vaknat för att få mat. Det resulterar ju även i att vi föräldrar får mer sammanhängande sömn, två tummar upp! Det hade jag aldrig trott för två månader sedan, när vi började kämpa med att sluta amma samt få Leo att sova i egen säng. Han har gått från att ligga tätt i till mig och snutta på bröstet hela nätterna till att sova i egen säng och inte äta alls. Snälla låt detta vara permanent!
Igår kväll, mitt i allt kaos, så märkte jag något urgulligt. Leo vinkar när man säger Hejhej! Han har gjort vinkrörelser med armarna tidigare, lite då och då, men när vi hade videosamtal med min syster igår vinkade han säkert tjugo gånger när någon av oss sa det magiska ordet. Det kan ju inte vara en slump. När man inte tror att ens unge kan bli sötare, så blir han det!
Häromdagen när vi pratade med lillasyster i Thailand, så här lugnt sitter Leo enbart när han är nyvaken, annars klättrar han på en och ska ta telefonen.
åh, vad duktigt!! 😀