Oj vad svårt det skulle visa sig vara att få till ett blogginlägg. Dagarna går åt att ha hundraprocentig närhet till lillen, då han inte alls är nöjd annars, men jag klagar absolut inte på att jag ’måste’ mysa med min son. Det finns inget mer fantastiskt i världen, ingenting slår känslan att ha honom nära, helst hud mot hud tätt intill som han föredrar 🙂 Som sagt vill han ha hundraprocentig närhet och när han inte sover vill han amma. Att sitta och blogga då känns fel, jag vill ha kontakt med honom under tiden, den här kossan vill ta vara på den vakna tid som vi får under dygnet.
Men nu ligger lillen så nöjd med sin pappa och myser i soffan, jag kan dock slå vad om att inom någon minut kommer han vakna och inse att det inte finns något bröst i närheten. Då kommer jag som ett skott!
Det är så skönt att vara hemma. BB-hotellet var helt fantastiskt i sig men det kändes inte speciellt harmoniskt. Jag kände mer press där att vi skulle visa hur vi sköter vår son, hemma är jag inte alls lika osäker i mina val. Allt kommer så naturligt. Direkt när vi kom hem kände jag lugnet inom mig, nu kan vi börja vara en familj.
Under våra dagar på BB-hotellet har lillkillen varit så duktig på alla viktiga punkter – amning, sömn, närhet, kiss och bajs. Men jag har tyckt att han varit väldigt orolig mellan de olika momenten, vilket såklart beror på allt nytt, både för bebis och för oss nyblivna föräldrar. I natt var en riktigt jobbig natt med mycket otröstligt skrik och en hjälplös mamma. Det är så hjärtskärande att inte veta varför han skriker, när man försöker med allt man kan tänka sig och han vägrar att amma tillräckligt. Efter ett fåtal timmars sömn och en ömmande rygg efter flera timmars kånkande, bröt jag ihop. Jag kände mig trött, hjälplös och otillräcklig. Men det verkar inte vara något ovanligt. Gravidhormoner i all ära, men jag är nog känsligare nu.
Då alla bilder finns på kameran, och jag bloggar just nu på paddan, så får vi nöja oss med lite mobilbilder just nu.
Hemgång med vårt babyskydd från BeSafe
Premiäråket med vagnen, en nöjd bebis nästan hela vägen!
Vad är det för vagn du har?:)