Beslutet om att vi ska börja natta Leo tidigare kvalificerar sig garanterat på topp tre-listan över bästa beslut. Någonsin. När bebisar är nyfödda behövs inga rutiner, eller det går snarare inte att tillämpa rutiner. Allt sker när bebisen säger till och är på bebisen villkor. Därav har Leos dygn börjat runt klockan 10-11 på förmiddagen och så har han somnat vid 22-23. Men nu har vi börjat natta tidigare och tidigare, så att han får ett mer vanligt bebisdygn. Nu siktar vi på att natta runt klockan 21 och då vaknar han vid 8-9 på morgonen. Det hjälper oss med de nya matrutinerna vi även håller på att förankra, nu när han äter mer och mer vanlig mat och ska ha fasta mattider förenklar det att han inte vaknar vid lunchtid. Mer om detta i ett senare inlägg.
En tidig(are) nattning innebär även att jag och J kan umgås en stund innan han går in till kontoret, jag får min viktiga egentid på mer humana tider och när J har jobbat klart ockuperar jag inte tv:n, då kan han kolla sin älskade basket som jag hatar. Win win för alla! 🙂
