Idag är det den 1 juni och sju dagar över tiden har gått. Psykiskt jobbigt att inte veta när förlossningen kommer ske, när det dessutom skulle skett för en vecka sedan enligt mig. Men imorgon ska vi till barnmorskan och göra ultraljud för att se att allt står rätt till och prata eventuell igångsättning. Det skulle vara guld att få bli igångsatt typ igår, nu är jag riktigt trött på allt vad graviditet är. Jag som tidigare inte stört mig så värst på magens storlek, känner nu att den enbart är i vägen. Den fyller ingen vettig funktion längre, han är ju klar!
Med ett inte så glatt humör över den stekande värmen (jag avundas inte er som är gravida under hela sommaren), åkte vi och mötte J’s bror och sambo på Zetas, som är en trädgårdsbutik söder om Stockholm. Där finns allt inom kategorierna växter och utomhusinredning. Lite otippat var att det var jag som fick hålla koll på min kära sambo, och inte tvärtom, så att han inte gick och spontanshoppade blommor. Ja vi behöver nya växter och blommor till vår altan, men behovet av en stol och en flaska vatten var större än behovet av nya blommor.
När vi kom hem tyckte jag att det var dags att montera babyskyddet i min bil, som vi ännu inte ens prövat att montera. Då vi kommer ta taxi in till BB har vi inte prioriterat detta, men idag ville jag få det klart. Jag som jobbar på ett bilföretag tänkte att jag är rätt kvinna för jobbet, ’piece of cake’. Jag har ju satt i bilbarnstolar förut, inga problem alls. Men just idag skulle det inte gå så lätt. Det tog ett tag att få fast basen till babyskyddet i isofix-fästena. Men envis som jag är skulle jag fixa det själv, J fick snällt backa medan jag försökte omvandla aggressionerna till tålamod. Och OM det krävdes tålamod. Jag var inte långt ifrån att kasta den där j*vla basen i marken. Två fästen som skulle underlätta att fästa basen, gjorde allt bara mycket jobbigare. ”Om jag tar i tillräckligt hårt kanske vattnet går” tänkte jag och tog i lite extra. Nu sitter basen där, och den kommer inte tas bort i första hand (jag erbjuder faktiskt hellre mina passagerare att sitta i bakluckan än att montera basen av och på igen). Så låter det när hormonerna får säga sitt 🙂
