Under min graviditet har jag inte haft några extrema cravings, som jag har hört att man kan få. Vindruvor, apelsinjuice med fruktkött och godis med melonsmak har varit en stor favorit sedan början av graviditeten men det har aldrig varit ett stort måste. Visst har jag någon enstaka gång blivit upprörd för att vi inte haft det hemma, men jag har aldrig i panik bett Jens gå ut för att köpa något jag varit sugen på. Nu på senare tid har melon och ananas varit något jag alltid köpt när vi handlar, men jag skulle nog inte kalla det en craving. I allmänhet har jag blivit mycket nyttigare och varit sugen på frukt och grönt mycket mer än tidigare. Det känns bra iallafall, att jag inte har haft någon craving efter något väldigt onyttigt. Vilket jag iallafall fått för mig är ganska vanligt att man kan få.
Något jag anser vara lite läskigt är att jag på senare tid fattat tycke för starka lukter, så som väggfärg och hårspray. Det är absolut inget jag bara sitter och luktar på, men känner jag doften blir jag lite extra lycklig kan man väl säga.
Vad jag har börjat bli väldigt sugen på nu på senaste, som jag inte heller skulle kalla en craving utan mer något jag ser fram emot efter förlossningen, är sushi och sangria/vin överhuvudtaget. Det finns ju mamma sushi men det räcker inte, då det enda jag äter i sushiväg är lax och avokado. Det är ju just laxen man ska undvika, himla typiskt. Men snart så! Kan inte beskriva hur mycket jag ser fram emot den första sushitallriken efter förlossningen.
Vin finns ju i alkoholfria alternativ och några smakar helt okej enligt mig, men det är ju absolut inte samma sak. Jag är inget stort fan av alkohol överhuvudtaget längre så det handlar inte om att bli berusad utan det är smaken och tillfället jag är ute efter. Det är något speciellt med att sitta en sensommarkväll med ett glas rosé i handen. Eller ett glas riktigt god sangria, helst av allt ska den vara gjord av min svåger som är spanjor, den är farligt god!
Lite tråkigt att inte ha en extrem craving tycker jag, eller något extremt överhuvudtaget, saker man får för sig eller så. Det hade varit lite kul (iallafall i efterhand). Jag tycker man hör hela tiden om hur galen andra har varit i de mest otippade sakerna och skickat ut sin partner mitt i natten för att köpa. Någon sån rolig historia har jag inte och även om Jens förmodligen är väldigt tacksam för det, hade det varit roligt att bete sig lite gravid-galen (humörsvängningar ingår inte i den kategorin). Dock så vet jag att skulle jag väl få dille på något och inte kunnat släppt det, hade det varit jobbigt för honom då jag förmodligen hade kunnat ge ordet craving en helt ny innebörd. Så med facit i hand var det nog bäst såhär.
Nu ska vi ju dock inte gå händelserna i förväg, lillen är ju inte här ännu så jag har fortfarande tid att utveckla ett galet beteende. Men enligt mig ska jag ju inte vara gravid så länge till, även fast jag vet att chansen att gå över tiden är väldigt stor. Med 9 dagar kvar till BF väntar jag fortfarande på jobbiga förvärkar som jag också läser att andra har i en månad innan BF. I o för sig vet jag inte alls vilka värkar jag letar efter då jag inte vet hur de ska kännas, så den värk jag känner varje varje dag kan ju lika gärna vara förvärkar? Hoppas kan man ju 🙂
