Jag kan inte sova, tårarna bara rinner. Inatt finns det en mamma och pappa som troligtvis inte heller kan sova. Imorse förlorade de sin dotter, alldeles för tidigt. Livet blir inte mer orättvist som när ett barn somnar in för gott. Idag är det många som berörts av historien om Junis på sociala medier, som vid endast fyra månader drabbades av cancertumörer. Idag, tre månader senare, förlorade Junis sin kamp. Ett oskyldigt barn som borde ha hela livet framför sig. Det blir så påtagligt när jag själv är mamma till en liten. Tänk om något skulle hända mitt barn? Tanken är så otroligt skrämmande, så ofattbar. För alltför många familjer är den tanken verklighet, för dem är ett friskt barn inte en självklarhet.
För att bidra med en slant till både barncancerfonden och Junis familj kan man köpa Junisbandet här. Alla kan vi göra något, 300 barn per år som drabbas av cancer är 300 barn för mycket.
Älskling, du lämnar inte denna värld före mig. Är det förstått?
