Natten med så konstig sömn har påverkat hela min eftermiddag och kväll. Tålamodet försämras något enormt. Note to self: Då ska man inte åka iväg själv med Leo. Men det gjorde jag, det skulle bara bli en snabbis till centrum för att handla nödvändigheter till vinteräventyret imorgon. En pulka till pappa J och varma kläder till Leo.
Min syster var med oss och allting gick så bra, inget ovanligt alls. Men så i bilen ville Leo inte alls vara med, ingenting fungerade och självklart hade jag just idag ingen flaska med mig. För att slippa plåga både Leo och mig själv stannade vi hemma hos mina föräldrar en stund för att lugna ner oss. En kort stund tänkte jag, lite mat i Leos mage och sen åker vi hem. Men man ska aldrig planera att göra en sak lite snabbt, det blir aldrig så längre. En liten stund blev 3,5 timmar och Leo var allt annat än nöjd. Att åka bil med Leo själv när han är allt annat än nöjd är som att sticka en kniv i hjärtat, det finns inget jag kan göra än att bara komma fram till destinationen och ta upp honom ur bilstolen. Då fungerar varken leksaker, mat, napp, bitning eller Babblarna. Och den här mamman blir en smärre trafikfara med gråten i halsen.
Därav den längre vistelsen hos mina föräldrar, Leo blev verkligen inte helt nöjd. Med mina få timmar sömn hade jag verkligen inte energi för att konka och vagga, tack gode Gud för min familj som tar över när det behövs, till slut satt jag bara i soffan med en tom blick. Vad är inte bättre då än en bajsblöja som läckt upp på ryggen? Yes, that happend. Ni kanske kan förstå att jag var extremt glad, med betoning på extremt, att komma hem och lämna över stafettpinnen till Jens.
Dagens inköpt till Leo: skor från LB collection, rånarluva från Maximo och fleece handskar från Name it.
Vind- och vattentäta skor med fleece inuti
Rånarluvan är i 100% merinoull