Inatt ville jag till slut bara sätta mig på golvet och gråta. Jag var så trött och uppgiven. Leo vaknade var tionde minut och skrek. Imorse var jag inte jättesugen att åka till tandläkaren, men kom ganska snabbt på att jag ska ligga i en stol och göra precis ingenting. Ha den där egentiden J tjatar om att jag ska ha. Inte skulle väl tandläkaren märka om jag somnade i stolen? Ifall att, man vet ju aldrig i mitt tillstånd, så varnade jag min tandläkare om att jag har en sjuk son hemma och inte sovit bra alls inatt, och risken att jag somnar är ganska stor.
En halvtimme senare, efter en smärtfri lagning, var vi klara. Bedövad i halva ansiktet hämtade jag ut ett paket från Loppi, men innan det öppnas ska jag ta min familj på en promenad och hämta ännu ett paket! 🙂
